Det finns olika anledningar till att det måste göras en bodelning. Det kan vara att du och din partner går skilda vägar och ska dela upp er gemensamma egendom. Det kan göras oavsett om ni varit gifta och skiljer er, eller om ni bara varit sambor och väljer att flytta isär. Bodelning görs även vid dödsfall, om ena maken avlider. Bodelning kan även upprättas under pågående äktenskap, utan att någon skilsmässa är aktuell. Det rör sig då om en frivillig ekonomisk uppgörelse mellan makarna. Information gällande bodelning mm finns att läsa om på nätet.
En bodelning börjar med att en av parterna begär att en sådan ska utföras. Ni kan sköta hela processen på egen hand om det är så att ni är överens. Ibland måste avtal skrivas, till exempel om ni äger en fastighet som ska delas på. Är ni inte överens så kan en bodelningsförrättare eller advokat anlitas. En bodelningsförrättare är oftast en advokat eller jurist som sköter bodelningen åt er.
När ni ska göra en bodelning så ska ni först göra en utredning av de tillgångar och skulder som ni hade vid den tidpunkt då ni ansökte om skilsmässa, då samboförhållandet upphörde, vid dödsfallet eller då ansökan skickas in. Man skriver upp detta i en så kallad bouppteckning.
Dessa saker ska framgå i bouppteckkningen:
Sedan kan ni utgå från bouppteckningen för att värdera era tillgångar och skulder. Det finns en huvudregel som säger att den gemensamma egendomen ska delas lika mellan parterna, efter att eventuella skulder har räknats bort.
Är det så att äktenskapet eller samboförhållandet varit kortare än 5 år, så kan en jämkning ske. Det är då undantag från likadelningen.
Efter värdering så är det dags för det som kallas lottläggning. Det är då ni konkret bestämmer hur tillgångarna ska fördelas mellan er, det vill säga vem som ska få vilka saker.
Bodelning och lottläggning fastställs genom att ni skriver ett avtal. Ni delar upp egendomen på valfritt sätt och sedan kan ni räkna ut hur mycket den ena parten eventuellt ska betala i pengar för att lösa ut den andra.