Sommarbakning & Recept
Publicerat 2011-06-30 21:48:05 | i kategori Mumsigt1 kommentarer

♥ Vanilj & Kardemummaskorpor ♥
Receptet räcker till ca: 5 påsar som på bilden.
2 pkt jäst för söta degar
200g smör
5 dl mjölk
½ tsk salt
1 dl socker
2 msk kardemumma
5 msk vanilj
(vaniljsocker går bra, men riktig vanilj tycker jag är godare)
16 dl mjöl
Smält smöret, rör ner mjölken och rör om till fingervärme innan du smular ner jästen.
Tillsätt salt, socker, kardemumma & vanilj.
Tillsätt lite mjöl i taget och du får sedan en lagom klibbig deg.
Låt jäsa i 25 min under en ren kökshanduk i buknen.
Knåda ihop den med lite extra mjöl om det behövs och forma små runda bullar. Likt en mindre kiwifrukt i storlek är lagom och låt dem jäsa yttligare på plåten i ca: 35 min innan du gräddar dem i ungen på 225° i ca: 10 min tills de är lätt gyllenbruna.
Tag sedan ut dem och låt dem svalna.
Dela dem itu och lägg dem med den gräddade sidan nedåt och den skurna sidan uppåt på en plåt och rosta dem i ugnen 200° i ca 10 min tills de är ljusbruna och fina.
Lägg alla skorpor i en långpanna eller liknande och torka skorporna i minst 1 timme i ungen 100°
♥ ♥ ♥ ♥ ♥
♥ Rabarber-Hallonmarmelad ♥
1 kg rabarber
½ kg hallon
3 dl strösocker
1 kg syltsocker
Blir ca: 2 stora burkar marmelad, jag delade receptet och fick en burk som kommer räcka länge.
Skölj, skala och dela rabarberna fint. Tänk på att man inte vill ha stora klumpar i sin marmelad.
Lägg i rabarberna i en stor kastrull och rör i sockret.
Koka på svag värme i ca: 15 min.
Tillsätt hallonen & syltsockret koka i 5 min under omrörning.
Värm burken under hett vatten och försäkra dig om att den är riktigt ren innan du häller i den heta marmeladen i burken och stänger den. Ställ den svalt så kommer den snart att stelna till sig något och få perfekt konsistens!
Förvara alltid öppnad burk i kylskåp.
♥ ♥ ♥ ♥ ♥
♥ Rabarberlemonad ♥
Stulen av fina Jessica (http://utpostkuggeboda.blogspot.com)
1 kg rabarber
4 liter vatten
2 dl socker
Skölj och skär rabarberna i bitar och bry dig inte om att skala dem.
Lägg rabarberna i en stor kastrull och häll på 4 liter vatten & 2 dl socker.
Jag bytte ut sockret mot fruktsocker vilket gick kanon! Då räckte det med 1 dl.
Koka i 30 min och smaka av. Tillsätt mer socker om den är för sur för din smak, sila den och tappa sedan upp den på flaskor. Servera iskall och gärna med is! Detta blev en riktig favorit på midsommar!
Ute på landet
Publicerat 2011-06-24 19:09:50 | i kategori0 kommentarer

Här ute på landet har vi det toppen! Grillen har just tänds för kvällsmiddag efter en dag med riktig svenskt midsommarfirande! Nu skall barnen krypa till kojs och imorgon väntas utflykt! Just nu är livet extra underbart!
Välkommen semester, välkommen!
Publicerat 2011-06-19 22:37:06 | i kategori Vardagsfokus3 kommentarer

Jag och min familj midsommar förra året!
Sluta med napp, del 4, Första dagarna utan napp.
Publicerat 2011-06-17 20:33:14 | i kategori Mina barn3 kommentarer
Min dotter har alltså haft napp i hela sitt liv, i alla bilfärder, alla vilor, alla nätter. Utan undantag. Jag har verkligen förstående för att det måste vara jättejobbigt när man är van vid en sak och sedan bryta detta.
När vi kom hem så bestämde vi oss för att bunkra upp med tv-mys. Hon somnar oftast runt 18.30-19.30 tiden men fick vara uppe lite längre för att kanske kunna somna enklare utan nappen. Hon frågade, gnällde och var verkligen besvärad av att nappen var borta och somnade 23.10! Hela natten vände och vred hon sig och letade efter nappen i sömnen. Hon vaknade 5.30 (hon brukar sova till 7.00-8.00 i alla fall när hon somnar normal tid) och hon bara grät efter sin napp. Jag bemötte henne lite snabbt, men försökte sedan vilseleda henne med en mysig frukost och roliga planer för dagen istället.
Hon kunde inte sova middag, hon inte kunde komma till ro, och sömnbristen gjorde henne istället riktigt svår att ha och göra med. Gråter för allt och skrämmer sin syster. Kommande natt vaknade hon 5 ggr i panikskrik efter sin napp. Hon höll på att riva sitt rum tidigare idag.
Jag ville verkligen låta henne lämna bort napparna eftersom hon på eget bevåg verkligen ville detta, men nu har det snart gått en vecka av sömnlösa nätter, arg tjej, förstörda dagar och jag börjar ångra att hon ens fick lämna dem överhuvudtaget.
Vår glada tjej som själv går och lägger sig i sin säng, sover natten igenom, vaknar glad, sover middag, har glada dagar och en harmoni inom sig är borta och istället har jag en konstant gråtande, bråkande tjej i min säng som sover 4-6 timmar med gråtpauser! Jättekul att jobba dagar i ända då.. inte alls!
Vad är mina val då? Hålla ut och hoppas det blir bättre eller ge tillbaka nappen till henne och fördubbla problemet in i framtiden? Eller kommer hon ta det bättre när hon är större?
Idag kom hon till mig, helt lugn, och tog min hand. Hon kollade mig i ögonen och sa;
-Mamma, jag är inte en stor tjej mer. Jag vill ge tillbaka diplomet och ballongen till kaninerna och hämta mina nappar. Jag lämnar napparna igen när jag är stor, jag lovar! Snälla!
Lyckorus, hjärtekross och ett tredje barn
Publicerat 2011-06-16 17:30:47 | i kategori Vardagsfokus2 kommentarer
Att få så god och glad respons känns verkligen skönt då jag det senaste dygnet mest fått hemska besked. Min bästa väns dotter, som fyller tre år i augusti, ligger på sjukhus i magkramper och har opererat blindtarmen på morgonen. Så hemskt när det är en sådan liten tjej dessutom och jag får empatismärtor i magen själv.
Så jag praoar som trebarnsmamma, då en liten lillebror inte får vistas med storasyster som är så sjuk, så ställer jag mer än gärna upp. Världens snällaste ettåring är det som vi får rå om lite extra och det är mer än bara trevligt!
Nu väntar tre hungringa barn på middag som skall ut ur ugnen. Plikten kallar!
Önskestjärnan
Publicerat 2011-06-15 19:10:10 | i kategori Pyssel8 kommentarer
Min dotter älskar Disneys Pinocchio. Sagan om den gamle mannen Gepetto som smider alla sorters klockor och gökur, men framför allt trädockan Pinocchio. Gepettos högsta önskan är att hans docka kan bli en riktig pojke.
En kväll när Gepetto går och lägger sig ber han sin katt Fogaro att öppna fönstret.
-Titta Figaro! Där, på himlen! Önskestjärnan! utbrister han plötsligt och knäpper snabbt sina händer och sluter sina ögon.
- Stjärna klar, stjärna ljus. Stjärna över tak och hus. Hör min önskan, drömmen min. Jag önskar den kan slå in. säger han och Figaro tittar undrande på Gepetto.
-Figaro, vet du vad jag önskade? frågar han sin katt.
-Jag önskade att lilla Pinocchio skall bli en riktig pojke! Tänk bara, en riktig pojke!
Benjamin syrsa, som smygit in för att övernatta, hade tjuvlyssnat och hört Gepettos önskan.
-En mycket fin tanke, men såklart helt orealistisk! sade han vänligt för sig själv innan han lade sig till rätta och somnade.
Denna bit ur Disneys version av sagan om Pinocchio fick mig att gjuta denna stjärna, Önskestjärnan, som en påminnelse att aldrig sluta önska även om det kan verka orealistiskt. Den fick mig också till att skriva mina barns namn på stjärnor för att ställa i deras rum. Jag vill att barn skall önska mycket, oavsett om det är totalt orealistiskt! Deras stjärnor vill jag ska påminna dem om det, varje dag.
Stjärnan är gjuten i betong i formar jag själv tillverkat. De trycks för hand med en vattenfast specialfärg för betongföremål.
I sensommar/höst kommer jag, min önskestjärna och andra små påhitt jag har, att åka runt på utställningar och mässor runt om i landet och jag ser fram emot varje millimeter av detta! Ett steg i taget.
Om du vill ha din egen önskestjärna gjuten med en dikt, ett namn, ett betydelsefullt datum eller något liknande speciellt till dig, dina barn eller någon annan kär så kan du maila mig på theaform@live.se så kan du få mer info!

Sluta med napp, del 3, Nappometern
Publicerat 2011-06-14 20:36:50 | i kategori Mina barn11 kommentarer
Efter att min dotter på egen vilja sagt att hon ville lämna napparna till Lisebergskaninen så var vi ju helt enkelt tvungna att göra detta. I mitt stilla sinne tänkte jag att hon nog skulle vilja vänta längre, men säger hon så, skall det självklart bli så med.
Leia fick en burk av mig och började genast samla ihop alla sina nappar i den. De tre som låg i sängen, de två som låg under sängen, de sex som låg i leklådan osv. Det var en full burk som hon sedan stolt vandrade mot bilen med hårt i famnen.
"-Hjälp.." tänkte jag i mitt stilla sinne.
"-Nu är det alltså dags och hur skall detta gå?!" tänkte jag för mig själv genom den långa bilfärden i framsätet.
Väl framme sken solen som bäst på oss och min lilla stora tjej gick raskt genom entrédörrarna med sin burk i famnen. Hon skulle till kaninerna och lämna sina nappar till deras bebisar. Men man får lägga dem i nappometern, så kaninmamman och kaninpappan kan ge dom till de små bebisarna, för bebisarna är för blyga för att träffa människor. Vid kaninhuset stod det en flicka som hette Klara. Hon var lite mindre än Leia och hade just lämnat sina nappar i den stora Nappometern. Leia såg imponerad ut.
När Klara var färdig var det Leias tur. Hon öppnade sin burk utan att blinka och Lisebergskaninen och en flick-clown med många blommor i håret hjälpte till. Kaninen räknade ner.. 3..2..1..0 och så drog de i spaken. Vipps så låg nappen i den stora säcken och Leia skrattade.
Snart var burken som en gång var fylld av nappar slut och Lisebergskaninen gav Leia en stor kram och ett diplom för hennes hjälteinsats. Det var en stolt tjej som sedan valde en Kaninballong i sovenirbutiken och åt sockervadd så det klibbade gott mellan fingrarna.




Träskor
Publicerat 2011-06-14 17:09:52 | i kategori1 kommentarer

Träskor
Sluta med napp, Del 2, Samtalet från Liseberg
Publicerat 2011-06-13 00:37:26 | i kategori5 kommentarer
En kväll vid nattning säger jag till Leia; "-Oj! Det ringer!" Leia tittar förväntansfullt på mig när jag tar upp telefonen. "-nejmen, Hej Lisebergskaninen!" säger jag högt med min avstängda telefon vid örat. "-Ja, vi mår bra! Hur mår du, Lisebergskaninen? ... Har ni fått bebisar!? Åh så spännande! Pyttesmå? Ja, det kan jag tänka mig! ... Kryper de? Åh så roligt!" fortsatte jag med stor inlevelse. "-Va?! Är de ledsna? Varför det?! ... Har de inga nappar?! Ojdå! Det var tråkigt att höra!" Vid denna tidpunkt har Leia fastnat såpass mycket att hon ser förskräckt ut i hela ansiktet när hon förstår att de små kaninerna är utan nappar. "- Men vad skall ni göra nu då Lisebergskaninen?! De kan ju inte vara så ledsna! ... Skall ni samla in nappar?! Vilken bra ide'! Jag hoppas ni får många nappar då till alla bebisarna! Lycka till! Godnatt!" "-Vad sa Lisebergskaninen till dig mamma?" frågar Leia förvirrat. "-Jo, Lisebergskaninen berättade att de fått kaninbebisar!" "-Har de inga nappar?! Är de ledsna?!" "-Ja, de är ledsna, så Lisebergskaninen har ställt en nappometer på Liseberg så alla stora barn kan samla sina nappar till bebisarna! Vilken bra ide va?!" "-Jag är inte stor! Titta! Jag är bara liten!" "-Ja, bara dem som vill får lämna sina nappar där. Och de barnen som gör det, vet du vad de får?! De får en jättestor ballong som ser ut som en Lisebergskanin! "-Och sockervadd med!?!" "-Ja, och sockervadd!" "-wow! .... Men jag vill ha mina nappar!" "-Helt okej. Du har dina nappar så länge du känner att du vill. Jag kommer inte ta dem ifrån dig." "-Tack, mamma! Jag älskar mina nappar!" "-Och jag älskar dig!" Dagen därpå, när vi klär oss för förskolan och jobb säger hon; -Mamma, idag är jag stor! Idag vill jag lämna mina nappar till Lisebergskaninens bebisar! Jag vill inte att de skall vara ledsna!" Fortsättning följer...
Stora loppisdagen
Publicerat 2011-06-02 20:15:59 | i kategori Pyssel5 kommentarer
Jag hade även med mig alla "provgrejjer" jag gjort i betong som verkligen finns i hela mitt skaparrum och tar upp mycket plats. Jag tänkte att det mesta var just som det låter; En testning. Tänkte att jag kunde kanske bli av med lite grann, men jag fick verkligen jättegod respons och sålde nästan allt! Fantastiskt vad roligt och vilken kick det var att så många kom fram och att det drog blickarna till sig!
Nu är jag helt slut och inväntar en välförtjänt kycklingsallad i bröd från min sambo. Vilken härlig dag!

Min söta syster visar upp våra fina påsar som alla fick som handlade av oss :)
Sluta med napp, del 1
Publicerat 2011-06-02 00:38:34 | i kategori Mina barn3 kommentarer
Hon måste ha minst tre nappar när hon sover, men helst 5-6 stycken. På natten kan hon vakna och gråta över att hon inte hittar sin tredje napp och gråter tills hon får den! Hon stjäl napparna från sin lillasyster och gömmer dem från henne. Leia har till och med haft raseriutbrott i närmare två timmar en gång då jag tog napparna från henne då vi skulle äta.
Reglerna kring napparna har varit enkla, hon får ha dem när hon sover och i bilen. Ingen kompromiss. Men dessa regler har gjort henne ännu mer beroende av napparna och ännu mer ledsen över att inte få ha dem. Jag uppmuntrar henne, jag belönar henne när hon lämnar dem, men ändå är hon så fäst vid dessa små nappar att det börjar bli riktigt jobbigt.
I julas, då många andra av hennes vänner skulle lämna sin napp till tomten sa jag till Leia;
-Leia, vet du? Att alla barn som lämnar sina nappar till jultomten får vilken julklapp de vill i hela världen!
-Jag vill inte! svarade hon argt.
-Men vill du inte ha julklappar?
-Jo.
-Men om du får välja, vill du ha julklappar eller vill du ha din napp?
-Min napp!
-Men skall alla andra barnen få massor av julklappar och du ingen alls?
-Nej, jag vill bara ha napp!
När vi var på Gekås i Ullared med några vänner och alla barn valde en leksak var, valde Leia nya nappar. Hon tittade på stora leksaksbilar, dockor, garage, cyklar ALLT! Men nej, hon ville ha ett paket med nappar.
Jag valde att tala med vår tandläkare om saken. Hur är det egentligen det där med tänderna och nappar? Men hon menade på att det inte alls är någon bråska, då tänderna rättar snabbt till sig och att vi med gott samvete kan vänta tills hon blir fyra.
Men även om tänderna klarar sig så är det väl hennes beroende egentligen som är det mest jobbiga i det stora hela. Ingenting tycks locka henne och jag vill ju heller inte pressa henne för då blir det väl ännu värre! Jag vill att hon själv skall ta steget och faktiskt vilja detta.
Fortsättning följer...

En dröm
Publicerat 2011-06-01 11:55:09 | i kategori Vardagsfokus2 kommentarer
Ett par mycket kära vänner skulle ha en stor dopfest för sitt barn. Ett stort hus hade de hyrt och festen hölls på nedervåningen med stora öppna glasdörrar ut till den gigantiska trädgården. Massor av människor, massor av mat och massor av underhållning.
På övervåningen var det full rulle då vi alla höll på och gjorde oss redo med fina kläder och håruppsättningar, men mitt i detta så går jag och lägger mig. Flera gånger kommer min kostymklädde man och säger till mig men jag struntar i honom och barnen, och somnar om.
När jag vaknar är festen över och mina vänner är riktigt arga på mig. Jag försöker hitta en bortförklaring, men väljer att bita i det sura äpplet och bara förklara att jag var så himla trött. Men ingen vill ens prata med mig.
Försöker min dröm tala om för mig att jag sover för mycket, eller att jag sviker mina vänner? Jag skall forska i detta tror jag..


